Förlossningsvårdens historia

För hundra år sedan födde de flesta kvinnor sina barn i hemmet. Men under talets första årtionden ökade utbudet av institutionella förlossningsplatser och allt fler kvinnor valde att föda barn vid dessa. Med Sundsvall som exempel visar Maria J. Wisselgren i sin doktorsavhandling hur lokala förutsättningar och omständigheter bidrog till den svenska förlossningsvårdens utformning och förändring. Avhandlingen lyfter särskilt fram barnaföderskornas roll i denna lokalt förankrade process. Deras handlande påverkade såväl de kommunalpolitiska besluten som den institutionella förlossningsvårdens utveckling.

Vanligen framhålls talets slut och talets början som den tid då övergången till institutionsförlossning inträffade i Sverige. I Maria J. Wisselgrens studie framkommer att det i själva verket skedde långt tidigare i städerna. öppnade Sundsvall stad en kombinerad barnupptagnings- och förlossningsanstalt, som främst var till för fattiga, gravida och ogifta kvinnor. Anstalten blev snabbt en eftertraktad förlossningsplats, som tidigt drogs med ständiga överbeläggningar. Kvinnornas efterfrågan av institutionella förlossningsplatser medförde att

•

»Aha, en Kim Kardashian-förlossning«

Men sedan talet besitter det ju återkommande larmats om kriser inom förlossningsvården?

– Ja, den första berodde på för att staten propagerat för fler barnafödslar dock inte hunnit bygga ut vården. detta fanns ej tillräckligt tillsammans med barnmorskor samt det blev överbeläggningar. Sedan har dem här problemen återkommit genom åren, dock jag förmå tycka detta är lite för många fokus vid död, hemskheter och kriser.

Samtidigt verkar vissa saker inte någonsin förbättras – som nedläggningar.

– På talet hade födande kvinnor flest valmöjligheter någonsin – dem kunde att ge liv hemma, vid barnmorskedrivna förlossningshem eller vid sjukhus. detta känns ju inte rolig att jämföra med dem få omröstning som finns i dygn. Men, förlossningshemmen stängdes på grund av att dem ansågs artikel otillräckligt utrustade. På talet beslutade Socialstyrelsen att varenda förlossningsenhet skulle ha minimalt förlossningar angående året, på grund av att äga resurser mot akutsjukvård, IVA och neonatal. De allra flesta nedläggningsbesluten tas på grund av att man vill tillhandahålla jämlik vård till alla.

Vill du studera mer? 0 kr inledande månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer samt berättelserna ni inte önskar missa

•

Förlossningsvården i Sverige

Förlossningsvården i Sverige är en del av Sveriges hälso- och sjukvård (se även hälso- och sjukvård). Den har utvecklats kraftigt under de senaste århundrandena, via tillkomsten av nya yrken och sätt att förlösa havande kvinnor. Under talet skedde en övergång från hemförlossning till att alla födde på förlossningsavdelning på sjukhus (barnbördshus), och i modern tid har hemförlossningar återigen blivit vanliga fast i mindre skala.

talet

[redigera | redigera wikitext]

Förlossningsvården i Sverige genomgick stora förändringar under talet. Framförallt skedde dessa förändringar inom yrket som barnmorska som hade en mycket betydande roll inom förlossningsvården under den här tiden, men förändringar skedde även på grund av utveckling inom medicinska grenar som obstetrik och gynekologi. Förlossningsvården utvecklades även genom ny medicinsk kunskap som tillkom under århundradet, som till exempel aseptiken. Utvecklingen av svensk förlossningsvård under talet är även en konsekvens av utveckling inom utbildningen av både läkare och barnmorskor under talet.

Under talet var hemförlossningar vanligast för kvinnor som skulle föda barn.^[1] Endast 2,8&#