Mesost laktos

  • mesost laktos
  • Mesost laktosfri
  • Mest laktos
  • Vassle

    Vassle eller vassla är den klara vätskan som avskiljs från mjölkens fasta delar vid osttillverkning. Vasslen består av vatten, vattenlösliga proteiner, mjölksocker (laktos) samt en del mineraler och vitaminer.

    När löpeenzymatisktspjälkar det fettlösliga proteinet kasein innesluts mjölkfettet. Det som då blir kvar av mjölken kallas vassle. Det mesta av mjölken består av vatten, och därför utgörs nästan allt innehåll i vasslen av vatten, men där finns även vattenlösliga ämnen som mjölksocker och mjölksyra.

    När man gör hemlagad färskost av filmjölk som värms upp och sedan filtreras, är det vasslen som rinner av. Den kan man med fördel använda som degvätska vid brödbak.

    Även vid tillverkning av skyr avskiljs vasslen, och den lätt syrnade vasslen (mysa) säljs i mataffärer på Island. Den används som en förfriskande dryck eller vid kokning av fisk och kött, ungefär utbytbar med vitt vin.

    Vassle kan användas som djurfoder till allätande djur. I indunstad form kan vassle finnas i hundmat. Det vanligaste användningsområdet är dock till grisar som en delkomponent i blötfoderutfodring.

    Vassleproteinets sammansättning skiljer sig från mjölkprotein. Det används i pro

    Laktos

    Laktos, mjölksocker, är en kolhydrat (en disackarid) som består av glukos och galaktos och finns i däggdjursmjölk.

    Egenskaper

    [redigera | redigera wikitext]

    Laktos i fast form förekommer i 3 kristallina polymorfer, α-laktos som monohydrat, α-laktos som anhydrat, β-laktos som anhydrat samt även en amorf form. α-laktos är den stabilaste formen.

    Den förekommer som sammanhängande kristaller eller vitt kristallinskt pulver med en svagt söt smak. Den är lättlöslig i vatten, men olöslig i etanol och eter.

    Framställning

    [redigera | redigera wikitext]

    Laktos utvinns ur mjölk, främst skummjölk, genom att man fäller ut kasein med hjälp av ostlöpe eller syra. Ur den erhållna vasslen frånskiljs övriga proteiner genom uppvärmning. Efter filtrering indunstas vasslen i vakuum till sirapskonsistens där laktosen får kristallisera. Denna centrifugeras därefter från moderluten och renas genom upprepad kristallisation.[1]

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Laktos är ett vanligt fyllnadsmedel i tabletter och används även som hjälpämne i andra läkemedelsberedningar. Det kan också användas som smakkorrigering inom konservindustrin. Laktos förekommer även som tills

  • mesost laktos
  • Laktos – detta här bör du känna till om laktos

    Allt du behöver veta angående laktos samt mjölksocker

    Berätta mer

    Laktos

    Är du laktosintolerant, eller bara allmänt nyfiken på vad laktos egentligen är?

    Här listar vi några fakta ifall laktos:
    - Laktos existerar en typ av sötningsmedel och uppbyggd av dem två sockerarterna galaktos samt glukos. Den finns inom mjölk ifrån alla däggdjur – även människan.

    - Laktos förekommer i enstaka stor mängd livsmedel, bland annat inom fil, yoghurt, grädde, gräddfil, crème fraiche, kesella, kvarg, dessertostar, vissa bredbara ostar, messmör, mesost, ostkrämer, ostdressing, bröd bakat på mejeriprodukt, charkvaror tillsammans med mjölk, glass samt färdigmat: hel- alternativt halvfabrikat förmå innehålla mejeriprodukt och laktos till modell pannkakor samt maträtter tillsammans såser.

    - Laktos finns vanligtvis ej i hårdost. Det beror på för att laktosen följer med vasslen när den hälls från i nära osttillverkningen.

    - Yoghurt innehåller ungefär 40% lägre halt laktos än mjölk eftersom yoghurtkulturen äger brutit ner en hel del laktos.

    - Laktos förekommer inom fast struktur som läka kristaller alternativt vitt kristalliskt pulver tillsammans aningen söt smak.

    - Laktos utvinns vanligen ur skummjölk till att användas som fyllnadsmedel i tablettillverk