Digerhuvud hitta
•
Digerhuvud, Naturreservat
Naturreservat
- Län: Gotlands län
- km från dig
0 av 5 stjärnor — (se recensioner)
Åtgärder
Beskrivning
Naturreservatet Digerhuvud sträcker sig längs Fårös nordvästra kust, från Lauterhorn i sydväst till Helgumannens fiskeläge i nordost. Genom reservatet löper en belagd bilväg som gör områdets olika delar lätta att nå. Tidvis kan det vara många besökare här, men områdets raukar räcker till alla – du kan alltid hitta en egen rauk att bestiga, undersöka eller vila ryggen mot.
Raukarna varierar i höjd från någon meter upp till 8 meter. De yttersta raukarna står en bit ut i vattnet och bearbetas fortfarande av havets vågor. Innanför raukfältet löper en låg klint, och innanför denna utbreder sig ett upp till meter brett klapperstensfält som nästan helt saknar växtlighet. Ännu längre in vidtar en lågvuxen skog av vindpinade strandtallar.
Den gotländska berggrunden är till stor del uppbyggd av korallrev som bildades i ett tropiskt hav för cirka miljoner år sedan, under silurperioden. Mellan dessa fossila rev ligger packar av lagrad kalksten och lerig märgelsten. Efter den senaste istiden, för drygt 10 år sedan, täcktes Gotland t
•
ÄVENTYRLIGARE
Digerhuvud är en naturreservat såsom ligger längs Fårös nordvästra kust inom Gotlands Län. Reservatet skapades den 31 december samt förvaltas från Länsstyrelsen inom Gotlands län. Det omfattar hektar, varav hektar existerar landyta, 1 hektar vätska och 1 hektar skog.
Reservatets mest framträdande drag existerar dess raukar, stenpelare liksom varar ifrån några meter upp mot 8 meter höga. Raukarna varierar inom form samt storlek, samt de yttersta står enstaka bit ut i vattnet och påverkas fortfarande från havets vågor. Digerhuvud består också från en nedsänkt klint samt ett klapperstensfält som nästan helt saknar växtlighet. nära kusten finns även ett lågvuxen skogsområde av vindpinade strandtallar.
Gotlands berggrund består mot stor sektion av korallrev som bildades för cirka miljoner kalenderår sedan beneath silurperioden. Efter den senaste istiden täcktes Gotland mot en start helt från vatten, dock landet höjde sig långsamt över havsytan. Där nation och ocean möttes kunde vågorna bearbeta berggrunden samt stenpelarna motstod nötning förbättrad än omgivande bergarter, vilket resulterade inom raukarna. Raukarna består från hård, olagrad kalksten samt är rika på fossil av olika djur såsom levde vid och nära reven, såsom stromatoporoidéer, koraller,
•
Digerhuvud
Raukarna varierar i höjd från någon meter upp till 8 meter. De yttersta raukarna står en bit ut i vattnet och bearbetas fortfarande av havets vågor. Innanför raukfältet löper en låg klint, och innanför denna utbreder sig ett upp till meter brett klapperstensfält som nästan helt saknar växtlighet. Ännu längre in vidtar en lågvuxen skog av vindpinade strandtallar.
Den gotländska berggrunden är till stor del uppbyggd av korallrev som bildades i ett tropiskt hav för cirka miljoner år sedan, under silurperioden. Mellan dessa fossila rev ligger packar av lagrad kalksten och lerig märgelsten. Efter den senaste istiden, för drygt 10 år sedan, täcktes Gotland till en början helt av vatten. Befriat från ismassornas tyngd höjde sig dock landet så småningom långsamt över havsytan. Där land och hav möttes, kunde vågorna bearbeta berggrunden. Själva revkropparna motstod vågornas nötning bättre än de omgivande skiktade bergarterna, och när vattnet drog sig tillbaka kunde de stå kvar som isolerade stenpelare – raukar. Raukarna består alltså av hård, olagrad kalksten och är lämningar av de forntida rev som kom att ge upphov till dagens Gotland. Både revkalkstenen och den lagrade kal