Epilepsi utan krampanfall
•
Epilepsi
Epilepsi är ett symtom och inte en sjukdom
Definitioner och begrepp
Vad är ett anfall?
Ett epileptiskt anfall är en spontant uppträdande, plötslig och tidsbegränsad förändring i beteendet, medvetande, motorik, autonoma funktioner, sinnesupplevelser, känslor eller tankar som orsakas av en episodisk funktionsrubbning i hjärnan.
som orsakas av
- en plötslig skur av nervimpulser som uppstår i ett sjukt eller skadat område i hjärnan och sprider sig till andra delar
- en plötslig skur av nervimpulser som uppstår när hjärnan utsätts för kemisk eller fysisk påverkan
Under ett epileptiskt anfall kan nervimpulserna komma I en takt av upp till gånger per sekund jämfört med den normala impulsfrekvensen som ligger kring 80 per sekund.
Varför uppkommer anfallet?
Ungefär hälften av alla anfall har ingen känd orsak. I andra fall kan det finnas ett samband med infektion, skada etc.
Epilepsi kan uppkomma på basen av störning i hjärnans uppbyggnad eller en obalans i signalsubstanserna eller en kombination av båda. Forskarna tror att somliga människor med epilepsi har abnormt hög halt av exciterande signalsubstans som ökar aktiviteten i nervcellerna medan andra har en abno
•
Ett epileptiskt anfall är den kliniska yttringen av övergående okontrollerade urladdningar i en grupp kortikala neuron. Epilepsi innebär en benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall, det vill säga anfall som uppträder under relativt normala omständigheter utan tecken på akut sjukdom eller skada.
Provocerade eller akutsymtomatiska anfall förekommer bland annat i samband med CNS-infektioner, den akuta fasen (ungefär en vecka) av skalltrauma och stroke, vid diagnos av subduralhematom samt vid akut intoxikation, abstinens och metabol påverkan. För vissa patienter med dokumenterad epilepsi kan omgivningsfaktorer som sömnbrist och ljusstimulering öka risken för epileptiska anfall. Dessa anfall räknas enligt definitionen inte som akutsymtomatiska.
Efter ett första oprovocerat anfall är risken cirka 40 % att drabbas av ett nytt anfall (lägre om både EEG och DT/MR hjärna är normala och högre vid patologiska utredningsfynd). Personer som har haft två oprovocerade anfall löper omkring 70 % risk att drabbas av ytterligare anfall. Detta innebär att diagnosen epilepsi i praktiken oftast ställs efter två oprovocerade epileptiska anfall. Diagnosen kan även ställas efter et
•
Epileptiska anfall &#; ny klassifikation
Ref Report of the ILAE Commission on Classification and Terminology, Epilepsia ;
Epilepsi bör först klassificeras efter orsak som följs av ett anfallsbeskrivning. mot exempel: Strukturell epilepsi orsakad av stroke med fokala anfall utan medvetandepåverkan samt med kliniska ryckningar inom höger arm.
Orsaksindelning
1. Genetisk epilepsi (tidigare benämnd idiopatisk epilepsi)
2. Strukturell/Metabolisk epilepsi (tidigare benämnd symtomatisk epilepsi)
3. Epilepsi från okänd orsak (tidigare benämnd kryptogen epilepsi)
Efter anfallstyp
1. Generaliserade anfall
Generaliserade anfall startar inom delar från hjärnan liksom leder mot en snabb spridning från den epileptiska aktiviteten mot båda hjärnhalvorna och kurera eller stora delar från hjärnbarken engageras:
Exempel
- toniska-kloniska anfall (tidigare Grand mal)
- absenser (tidigare benämnt Petit mal)
- myoklona anfall
- kloniska anfall
- toniska anfall
- atoniska anfall
2. Fokala anfall (tidigare aurafenomen med partiella anfall)
Fokala anfall startar inom ena hjärnhalvan där anfallsaktiviteten kan artikel begränsad mot ett litet område alternativt mera spritt. Fokala anfall yttrar sig på flera sätt utif