Den är för en
•
Innehållet som finns tillgängligt vid vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. dem arbetar samtliga mot en enda mål: att förse dig tillsammans med rikt innehåll av upphöjd kvalitet. Allt detta existerar möjligt tackar vare dem intäkter liksom genereras från reklam samt prenumerationer.
Genom för att ge ditt samtycke alternativt prenumerera stöder du vår redaktions jobb och säkerställer den långsiktiga framtiden till vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
•
Artikel (grammatik)
I grammatiken är en artikel ett formord, suffix eller prefix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus. Artiklar är antingen bestämda eller obestämda. Den bestämda artikeln i svenskan är "den", "det" eller "de" ("dom") beroende på kön och antal, den obestämda är "en" eller "ett". Konstgjorda språk som esperanto och interlingua har en avsiktligt förenklad grammatik, och har i enlighet med detta enbart en bestämd artikel ("la" respektive "le"). Esperanto har ingen obestämd artikel medan interlingua har en ("un").
Artiklar är en ordklass som i svenskan omfattar två olika sorters artiklar: direkt och indirekt artikel. Finskan saknar liksom övriga uraliska språk grammatiskt genus. Bestämd och obestämd form finns inte. I Europa är de germanska, och då i synnerhet de nordiska, språken mest invecklade vad gäller artiklarna. Färöiska har 25 former att hålla reda på. I svenska och norska uttrycks definithet genom både bestämd artikel och böjning. Exempelvis: Det vackra huset, Den lilla stolen. Detta kallas dubbel definithet och saknas i danska.
Bestämd artikel
[redigera | redigera wikitext]Bestämd a
•
Ofta är det de små orden som är svåra, säger N och ser bekymrad ut.
Ta det här med orden den, denna respektive det och detta. Och för den delen, orden eller uttrycken den här jämfört med den där (respektive det här och det där).
Om vi börjar med den så uttrycker det ett utpekande av ett en-ord. Om vi tänker oss en penna som vi vill köpa, så vet vi ju att penna är ett en-ord man säger ju en penna. Om kassörskan i bokhandeln (bok- och pappersbutiken) håller upp tre pennor och frågar oss Vilken penna vill du ha? så kan vi peka på den vi vill och säga Den!.
Kassörskan lägger ned de två andra pennorna och håller nu upp endast den vi pekade på: Den här? och vi svarar Ja, precis den där!.
När är en bit ifrån en sak (som är ett en-ord) och vill referera till den för att skilja ut det från en mängd liknande objekt, så använder vi den för att prata om saken. Man kan se en cykel susa förbi på gatan och utbrista: Den cykeln var snabb!, till exempel. Om man talar om en sak som man är mycket nära så kan man också lägga till här, så som kassörskan gjorde med pennan hon höll i sin hand: Den här pennan eller bara